Hallå! Halååå!

Vart tusan försvann våren? Man dör en liten smula när man kliver upp och ser att hela världen är vit igen. Jag vet, jag vet, den här snön som kom nu tar med sig mera och det är bättre att snön kommer nu och inte i maj. Men nu har jag väntat och väntat och nu är tålamodet slut. Jag vill ha våren nu! Sådär som på en tre-årings nivå. *stampar i golvet*

Jag vill att isen nedanför huset ska försvinna i ett trollslag och att vattnet ska börja glittra igen. Det är likadant vare år, jag håller på att gå upp i limningarna innan det blir vår på riktigt. Jag vill att tulpanerna ska komma upp och jag vill att björkarna ska få musöron. Jag vill sätta spaden i jorden och gräva mej svettig! Jag vill åka och köpa plantor och plantera.

"Det är ju bara första april lilla vän, kanske någon tänker, lugna ner sig nu".  Men jag är inte den tålmodiga sorten.

Men man kan ju alltid leka att det är vår och göra en vårplantering till trappan om inte annat. Kanske det skrämmer iväg kung Bore lite. Och kvällarna blir ljusare och ljusare till min stora lycka. Min absoluta favorit tid är maj och juni när det är ljust dygnet runt. Då skulle jag aldrig vilja gå och lägga mej. Det där härliga vårljuset och alla fåglar och vår ljud. Snart, snart...

Ha en prima lördagskväll allihopa!

Kom ti Maxmo, kom ti Maxmo!

Just i nu i dagarna är det 8 år sedan vi flyttade till Djupön i Maxmo. Det beslutet har nog varken jag eller Erik någonsin ångrat. Vi bor nog på bästa stället i världen, tycker vi helt opartiskt.
Det var nog både en och annan som skakade på huvudet när vi sa att vi skulle flytta ut till Maxmo-skärin. Sååå långt från all service och civilisation. Men man lär sig leva med sådana saker.

Fast det är klart, inte har det varit helt lätt att flytta till ett ställe där man inte känner någon alls egentligen. Någon enstaka person bara. Vi är ju båda två "utbölingar" så vi har ju båda fått kämpa lite med att komma in i bygden där vi bor.

Under tiden vi byggde vårt hus lärde vi förstås känna våra grannar på djupön ganska så väl. Vi var ju alla i samma båt och det var enkelt att sticka sig in till varandra och kolla läget på andras byggen. Det är väldigt värdefullt att ha goda grannar.

Men det som väl gjorde att jag plötsligt började känna mej hemma var nog att jag började jobba på Marielund serviceboende. Där blev jag emottagen med öppna armar. Jag kände mej verkligen som en i gänget på en gång. Väldigt snälla och omtänksamma människor som jobbar där på Marielund.  Där fick jag lära mej vad olika platser heter vem som bor var och vem som är släkt med vem. Väldigt viktiga saker att veta på en liten ort.
Även om jag nuförtiden inte jobbar där längre så har Marielund en speciell plats i mitt hjärta.

Så nu för tiden känner jag faktiskt ganska många då jag går och handlar i byabutiken. Folk hälsar på mej och pratar en stund. Det är trevligt.

Det brukar väl krävas att man bor ganska många år på en plats innan man räknas som riktig byssbo, så vi får nog betrakta oss som inflyttade ett bra tag till men härifrån flyttar vi inte. För vi trivs bäst i öppna landskap och nära havet vill vi bo... Haha, där fick jag allt till det!

Får väl säga som bygdens söner KAJ;

Kom ti Maxmo, kom ti Maxmo!

Växter som är giftiga för hundar och katter.

Eftersom vi har en hel rad med djur och dessutom har en hel del växter så tänkte jag att jag skulle prata lite om giftiga växter för djuren. Det finns MASSOR med växter som på olika sätt är giftiga för djur men jag tänkte att jag skulle ta upp några vanliga som vi brukar ha i hemmen.

För det första så är TULPANER giftig för hundar och katter. Det är något man bör tänka på den här tiden på året när tulpaner säljs överallt. De kan orsaka kräkningar och magsmärtor.

LILJOR är ofarliga för hundar men direkt livsfarliga för katter. Kan orsaka njursvikt och göra så att katten dör.

Fredskalla är en mycket vanlig krukväxt i våra hem. Den har en irriterande växtsaft och kan orsaka kräkningar och magsmärtor.

Fredskalla

Även Philodendron, gullranka, flamingo, murgröna, garderobsblomma och prickblad är giftiga.

 Gullranka

Flamingo blomma

När våren och påsken närmar sig säljs mängder av narcisser, påskliljor och tazetter i våra butiker. Dessa är också olämpliga för hundar och katter. Det är speciellt löken som är farlig.

Narcisser.

Även om julen är slut för länge sen så bör det ändå nämnas att det finns många julblommor som är giftiga. Julstjärna, amaryllis, hyacint, mistel och julrosor är alla giftiga växter som man bör gömma undan för husdjuren.

Julstjärna

 Hyacint och julros

Mistel

Den här tiden på året brukar katter, i alla fall våra katter, bli som tokiga på alla krukväxter. Det beror antagligen på att det inte finns friskt gräs utomhus. Då är de i farozonen eftersom de tuggar på allt. Då är det bra att så kattgräs till dem. Frön till kattgräs kan man hitta lite var stans. Det är bra att så i flera omgångar och i ganska stora byttor, de äter en hel del.

Ha det bra!

Lena

Bästa vännen!

Jag vet att jag kanske blir tjatig i längden, men jag kan inte hjälpa det. Jag gillar min Bosse så väldigt mycket. Bästa kompisen.

Jag älskar alla våra djur, katter och hundar, men Bosse har nog en speciell plats i mitt hjärta. När han blev sparkad av älgen och vi trodde att han skulle dö, då gick mitt hjärta nästan sönder.

Jag är så tacksam att han klarade sig.

 Han har alltid varit social och vill vara tillsammans med oss i familjen hela tiden. Där vi är, där är Bosse. Men efter olyckan har han nog blivit ännu mera mån om att vara nära oss. Han vill gärna ligga i famnen om han får.

Alla som har hund så har ju sin egen favorit ras, min är såklart taxen. Så envis och självsäker. Han vet precis hur han ska charma oss alla. En kaxig och tuff liten en i skogen men snäll och rolig hemma med familjen, precis som det ska vara.

Lena

Älskade unge!

Det har varit tyst ett tag här på bloggen nu, jag har inga ursäkter, jag har bara inte haft nån inspiration. Jag ska bättra mej. Jag tror att det är avsaknaden av ljus som gör att jag inte riktigt hittar nån inspiration, men nu blir det ju ljusare tider igen och med ljuset kommer livet.

Helgen som var gick i kalasets tecken. Junior i familjen fyllde 8 år! Det känns lika otroligt vare gång nån av barnen fyller år, det går så fort och de blir så stora.

Min lilla kille som är så klok och som har så mycket skratt och bus i sin lilla kropp. Han som älskar djuren lika mycket som jag. Det värmer mitt hjärta när jag ser honom med våra djur. Jag brukar tänka att man kan se på en människa vad det är för en typ genom att se hur de behandlar djur. Ska jag vara helt ärlig så påverkas jag en hel del av det när jag väljer vem jag umgås med! När jag ser på min son så tänker jag att det bådar gott för framtiden, för han är och har alltid varit, otroligt snäll med djuren. Han förstår dem och kommunicerar med dem helt naturligt.

Det är inte bara våra egna djur som han gillar. Jag vet nog var de flesta myrstackar finns häromkring. Vi har nog krupit omkring på alla fyra många, många gånger han och jag och kollat om myrorna har vaknat eller sökt efter andra insekter.

Humlor var han så förtjust i när han var mindre, han tyckte så mycket om dem och han ville klappa dem eftersom de var så gulliga. Det gick inte jättebra att klappa en humla, det vet han nu...

Min lilla son, jag önskar att du när du växer upp alltid ska få vara den du är, att du ska våga gå din egen väg och göra det du brinner för. Jag hoppas att du vet att vad som än händer i livet så finns jag alltid där för dej. Och jag hoppas att jag kan lära dej, precis som din syster, att lycka är en inställning till livet, inget man uppnår.

Må lyckan stjärnor alltid lysa på din väg Leo!

Mamma

What you think; you become!

Nyårsdagen, en dag för eftertanke och visioner. Varje år summerar jag året som var och skriver upp mål för det kommande året. Förra året lovade jag ju att börja blogga som ni kanske minns och det har jag gjort, även om jag nog skulle önska att jag var mera aktiv. 

Jag brukar inte ge några löften, men jag försöker lista saker som jag gillar och saker som jag vill förbättra under året. Och vet ni det funkar faktiskt. Att kasta ut diffusa nyårslöften om att börja motionera mera fungerar av erfarenhet inte. Det måste vara mera precist än så. Jag lyckas väl inte alltid med mina mål, men att skriva ner dem gör att jag faktiskt kan hålla koll på om de har blivit så som jag ville. Jag måste skriva ner dem för jag kommer inte alltid ihåg sen vad jag har haft för mål och önskningar. Haha

Något jag kommit att lära mej är att man får det resultat som man förväntar sig. Det här citatet har jag på kylskåpet som en påminnelse varje dag.

Jag är övertygad om att om man tänker i negativa banor hela tiden så får man negativa resultat. Dessutom så är det ju så att även om man försöker tänka positivt och peppa sig själv så har vi alla en liten jäkel som sitter på axeln och viskar i ditt öra. Hen viskar; "du kan inte" "varför skulle du kunna?!" "du vågar inte", "du är inte tillräckligt bra". Det är den lilla rösten man måste komma underfund med. För när man väl har lärt sig höra när den sticker fram sitt fula tryne, då kan man gå hur långt som helst! Jag har identifierat den där rösten och jag jobbar varje dag med att få den att hålla tyst. Det lyckas inte alltid, men denna lilla lapp som finns på kylskåpet påminner mej om att jag ska försöka tänka på vad jag tänker och känner och på att ingen dröm är för stor.

Jag önskar att 2017 blir ett fantastiskt år för oss alla!

Lena

I dårars sällskap

Det var en sällsynt dålig nyhet som mötte oss alla i morse. Visserligen förstod man redan igår kväll vilket resultat det skulle bli men man hoppades ju in i det sista. Det är helt obegripligt, eller så är det inte det.

Vad annat kan man förvänta sig av en regering som denna. Det faktum att vi nu får åka till Seinäjoki är egentligen inte det värsta i den här soppan. Vi har inte sett slutet på det än. Jag vill inte tala illa om Seinäjoki sjukhus, det är bara en bricka i det här spelet precis som alla andra. Det som gör mej mest upprörd och förbannad är att vår regering, den som skall föreställa att vara vårt rättesnöre, vårt samvete, bryter mot vår grundlag och struntar fullständigt i folkets rättigheter och de struntar totalt i att fakta presenteras mitt fram för näsan på dem! Vad finns det då kvar för ordning i det här landet? Om inte ens regeringen och våra ministrar behöver följa reglerna, varför ska någon annan göra det då? Och det som jag undrar är, vad kommer sen? Om de kan komma undan med det här, vilka lagar kan de stifta om sedan för att de skall passa för deras behov?

Det är verkligen beklagligt att företagsledare blir politiker. Man skulle ju kunna tycka att det är samma sak att styra ett företag och ett demokratiskt land, men det är det inte! Så vitt jag vet betyder en demokrati att folket väljer representanter som skall styra landet enligt deras åsikter. Att det är folkets åsikter som väger tyngst. I ett stort företag som skall visa plusresultat är det ingalunda de anställdas åsikter som styr företaget. Det är VD:n och företagets styrelse som bestämmer! Möjligen någon aktieägare också.  Man kunde snarare säga att ett stort företag kunde liknas med en diktatur, om man nu vill hård dra det hela och vara lite elak.

Så om herr Sipilä med anhang tänker styra Finland som ett företag, då vet vi vad som gäller!

Men gott folk, nu ska vi inte dra på oss någon offerkofta och tycka synd om oss själva! Nu gör vi som vi alltid gör, vi kavlar upp ärmarna och så arbetar vi oss framåt, som tåget! I Österbotten är vi inga pjasalappar, vi klarar nog det här också!

Lena